Ännu en dag...



Tomhet
Tystnad
Mörker

Denna tomhet, gör mig så frustrerad.
Denna tystnad gör mig galen.
Detta totala mörker, det sliter mig itu.

Återigen vilsen och ensam.
Återigen fylld av ångest.

Ångest över att inte veta vart jag ska ta vägen, att inte veta vart livet tar vägen med mig.

Jag försöker hålla allt samman, försöker stå upprätt...
Men livets tyngd drar ner mig, allt djupare för varje steg.

Trygghet vart är du?
Varför lämnar du mig ensam...

Ljus, finn mig igen!
För i detta mörker vill jag inte vara...

Denna smärta vill jag inte känna
Denna smärta vill jag inte bära
Denna smärta förgör mig...

Spring för livet om det är dig kärt
Att slå tillbaka, det är det inte värt
Du kan inte förändra, du kommer aldrig förstå
Det enda du kan göra är att gå
Det enda du kan göra är att gå


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0