Karin

Du ser dig själv vid en grav,
bara nakna andetag
saknar luften andedräkt?
Har alltid varit lika svag.

Du ser din sorg, du flyr din eld
blundar kallt men ser endå
från hjältars röst hörs ingenting
varför är det alltid så?

Ingenting är som förut,
ingen början inget slut
du söker svar fast du redan vet
den väg du går tar dig aldrig ut
flyr den värld som bara ler
åt den som tar med aldrig ger
tårar döljs i anletsdrag
Lika väl som det som sker

Du viskar till dig själv i smyg
att aldrig kasta av din sköld
Och medan Lögner håller stånd
Värms blodet upp att hålla köld

Och medan ögon ser en dröm
håller kylan luften kall
och allt omkring som bar ditt namn
obevekligt går på fall

Ingenting är som förut,
ingen början inget slut
du söker svar fast du redan vet
den väg du går tar dig aldrig ut
flyr den värld som bara ler
åt den som tar med aldrig ger
tårar döljs i anletsdrag
Lika väl som det som sker

Du ser dig själv vid en grav,
bara nakna andetag
saknar luften andedräkt?
Har alltid varit lika svag.

Du ser din sorg, du flyr din eld
blundar kallt men ser endå
från hjältars röst hörs ingenting
varför är det alltid så?

Ingenting är som förut,
ingen början inget slut
du söker svar fast du redan vet
den väg du går tar dig aldrig ut
flyr den värld som bara ler
åt den som tar med aldrig ger
tårar döljs i anletsdrag
Lika väl som det som sker

*
*
*
Min medicin
♥