13 februari



Den väg jag färdas har funnit ljuset åter...
Små flamtande lågor, vars skuggor dansar på sidan av min stig.

Varje steg värmer själen, varje steg för ljuset närmare.
Varje steg jagar bort mörkret...

Jag strövar på min stig, framåt på livets väg.
Möter vägskäl men tvekar inte...

Med huvudet högt så vandrar jag vidare, värmd och styrkt av ljuset...


Y


"Strax innan morgon skuld´gry och solen bli ny
och natten fly för dess sken.
Bad tjuven öm i sitt sin;
- Min Milda bli min, för din är jag alla´ren.

Och med ett värkande bröst och skälvande röst gav Milda till svar:
-Du är underbar.
-Jag vet du är min men jag aldrig din för nu är jag fri...
-Och det ska jag förbli...

Och sen försvann hon långt ut i natten..."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0