Ta steget...
Eldens låga flämtar för vinden, allt är så stilla och tyst...
Hjärtslagens bultande ekar som trumslag,
men genom nattens hörs inte ett knyst...
Då slocknar eldens ljus,
och mörkret faller på...
Men sakta tänds en stjärna,
och nu vet jag vart jag ska gå...
*
*
*
Kommentarer
Trackback
